Här förklaras hur substantiv och verb är skrivna i ordlistorna och hur olika former används.
1. Substantiv i ordlistorna
I ordlistorna är substantiven (eller namnord) skrivna i sin helhet enligt följande:
en kund, -en, -er, -erna, som läses en kund, kunden, kunder, kunderna.
- en kund är obestämd form singular.
- kunden är bestämd form singular.
- kunder är obestämd form plural.
- kunderna är bestämd form plural .
Substantiven delas in i 5 olika grupper, beroende på obestämd pluralform.
Den första gruppen slutar på -or (väskor).
Den andra gruppen slutar på -ar (tallrikar).
Den tredje gruppen slutar på -er (kunder).
Den fjärde gruppen slutar på -n (märken).
Den femte gruppen har ingen ändelse (spel).
Kom ihåg att s-plural finns endast i ordet en partner, -s.
Den första, andra och tredje gruppen är vanligtvis en-ord.
Den fjärde och femte gruppen är ett-ord, men i den femte gruppen kan det också finnas en-ord (t.ex. en studerande, en läkare).
När används substantivens olika former?
- Exempel: en kund = obestämd form singular.
a) nytt ämne, första gången det nämns.
b) om en eller ett står före substantivet = en kund.
c) om ägandeform (genitiv) kommer före = min kund, Affärens kund.
d) när ett pronomen som kräver obestämd form används, t.ex. någon, ingen, varje, denna kund.
- Exempel: kunden = bestämd form singular.
a) saken har nämnts tidigare, eller det finns bara en sak, eller den är känd i sammanhanget.
b) när ett pronomen som kräver bestämd form kommer före = den här kunden, hela kunden.
c) ofta i prepositionsfraser = i skolan, på jobbet, med kunden.
- exempel: kunder = obestämd form plural.
a) det handlar om ett obestämt antal saker = Jag träffar kunder i dag.
b) en siffra för pluralis kommer före = två kunder.
c) när ägandeform (genitiv) kommer före = Firmans kunder, Våra kunder.
d) när ett pronomen som kräver obestämd form används = några kunder, många kunder, dessa kunder
- exempel: kunderna = bestämd form plural.
a) det handlar om en bestämd form i betydelsen ”de specifika” = Jag träffade kunderna redan.
b) betydelsen är ”alla” = Kunderna var intresserade av firman.
c) när ett pronomen som kräver bestämd form används = båda kunderna, de här kunderna.
2. Verben i ordlistorna
Verben har fyra böjningsformer.
De är markerade i ordlistorna på följande sätt, med ett exempel från verbens första böjningsgrupp:
jobba, jobbar, jobbade, jobbat työskennellä.
Använd de fyra böjningsformerna så här:
1. jobba, työskennellä
– grundform.
– Använd grundform om det är grundform på finska också, det vill säga tillsammans med ett annat verb.
– Jag ska jobba varje dag. Minä aion työskennellä joka päivä.
Tillsammans med hjälpverb används grundformen vanligtvis med ”att” framför verbet.
– Jag tycker om att jobba. Tykkään työskennellä.
– Det är trevligt att jobba. On mukava työskennellä.
2. jobbar
työskentelen, työskentelet, työskentelee, työskentelemme, työskentelette, työskentelevät.
– presens, nutid
– Använd presens när du berättar vad du gör just nu eller i närmaste framtid.
– Jag jobbar idag och i morgon. Minä työskentelen tänään ja huomenna.
3. jobbade
työskentelin, työskentelit, työskenteli, työskentelimme, työskentelitte, työskentelivät.
– preteritum (imperfekt) dåtid
– Använd dåtid när du berättar om vad du gjorde, till exempel i går.
– Jag jobbade igår. Minä työskentelin eilen.
4. jobbat
työskennellyt.
– Använd den här verbformen endast tillsammans med hjälpverben har eller hade. Den används aldrig ensam.
A. har jobbat
olen työskennellyt.
– perfekt.
– Jag har jobbat varje dag. Minä olen työskennellyt joka päivä.
B. hade jobbat
olin työskennellyt.
– pluskvamperfekt
– Jag hade jobbat. Minä olin työskennellyt.
Om du behöver repetera böjningarna för andra verbgrupper, kan du göra det på Papegojan-sidan.