Kanylering

Kanylering 

Det finns olika typer av kanyler: venösa och arteriella samt centrala venkanyler. 
Venösa kanyler använder man när man ger mediciner och vätskor eller tar blodprov. 
Venösa kanyler finns i olika storlekar och längder. 
Man kan också ge kontrastmedel vid CT- eller MRI-undersökningar genom att kanylera. 
Med hjälp av arteriella kanyler mäter man blodgasnivåer. 
Om en patient har en långvarig behandling, kan man använda en central venkanyl. 

Dialog om kanylering 

S: Hej, Anna. Nu är det dags för din antibiotikabehandling.  Hur mår du i dag? 
Anna: Hej. Jag mår bättre än i går, men jag är lite febrig och trött. 
S: Bra att höra att du känner dig lite bättre. Hoppas att antibiotikan hjälper och du blir frisk.  
Anna: Det hoppas jag också. 
S: Jag ska sätta in en kanyl i din hand för att ge antibiotikan.  
Anna: Kommer det att göra ont? 
S: Du kan känna ett litet stick när jag sätter in kanylen. 

Sjukskötaren desinficerar Annas hand och letar efter en lämplig ven. 
Sedan sätter hon in kanylen i en ven. 
Efter det kopplar hon en spruta med antibiotika till kanylen. 

S: Jag kommer att använda en steril kanyl.  Först desinficerar jag området. Det minskar risken för infektion. 
S: Snart kan det sticka lite. Försök andas lugnt och slappna av. Anna: Det gjorde inte alls ont. 
S: Skönt att höra! Nu droppar antibiotikan. 

Sjukskötaren kommer tillbaka när infusionen är klar.  

S: Färdigt! Nu har du fått din antibiotikados.  

Kom ihåg att ta det lugnt och vila så mycket som möjligt. 

Anna: Jag försöker sova lite. 

S: Om du har några frågor eller behöver något, ring på klockan. 

Anna: Okej. Tack för att du tar hand om mig.